Annas färger

 

img-5646.jpg

Azo yellow är en gul fin färg, en bra mixer för att blanda med blåa färger och få fina gröna nyanser av. Den är en så kallad "primär färg" med fin gul lyster och när man målar den tunnt så tonar den lite åt det gröna hållet. En kall gul färg som passar till de flesta målare. Pigmentet är PY151 och min är av märke Daniel Smith. Schmincke har samma pigment i en av sina tuber men då heter den "Aureolin modern". Likadant pigment kan alltså ha olika namn av olika tillverkare?

Quinacridone gold (även kallad Quinn-gold) är en helt unik produkt. Daniel Smith äger all pigment i hela världen och pigmentet framställs inte längre så när deras lager är slut så är det slut. Pigmentet heter PO49, namnet används av andra märken också men är då en blandning av olika pigment, tex så har Winsor & Newton 3 olika gula och röda pigment i sin Q-gold och jag har provat den och det är inte som att måla med den riktiga Q-gold. Har du möjlighet så skaffa Daniel Smiths Q-gold och prova den för den är helt outstanding! Gör det innan den tar slut! I tjockt lager ser den nästan röd ut och målar man ut den får man en gul lyster som liknar gold ocra. Det här är en av mina absoluta favoriter.

Yellow Ocra PY43. Ocra är egentligen en järnhaltig lera som grävts upp ur marken. Det bästa pigmentet anses komma från Frankrike och kulören varierar lite beroende på ursprunget. Färgen är allt ifrån milt dämpad gul till brungul. Färgen är opak alltså inte så transparent och är en av de äldsta pigmenten i världen. Konstnärer har i alla tider använt yellow ocra och den är en av de vanligaste pigmenten än idag. Jag använder äkta yellow ocra från Winsor & Newton.

Winsor yellow deep  PY65. Det här är en varm gul, är väl egentligen inte ett primär val men den är användbar i många blandningar och därför bra att ha i lådan. Nyansen är klar orange-gul och har en tendens att ge färgblandningen en varm ton. Tillsammans med mycket vatten ger den en fin transparent färg. I Daniel Smiths sortiment heter samma pigment "Hansa yellow deep" så det gäller verkligen att kika på förpackningen och titta vilket pigment färgen innehåller.

 

 

img-5647.jpg

Cerulean blue Pigmentet heter PB35 och ger en tung och opak färg. Akvarellen kräver transparenta färger och denna är så otranparent så det är många akvarellister som ratar färgen. Färgen är ljus även fast man målar den i tjockt lager, dessutom är pigmentet väldigt dyrt. Den ljusblåa färgen ser ut att vara kornig och tenderar åt det gröna hållet. Det är sällan jag använder cerulean blue som den är utan jag har den ofta i blandningar. Jag blandar den ofta med cobalt blue för att få en fin färg till himmeln. Det producerar även fina ljusa gröna nyanser om man blandar ihop den med olika gula pigment.

French ultramarine. Det ursprungliga pigmentet tillverkades genom att pulvrisera halvädelstenen Lapis Lazuli. Kostnade för pigmentet var så högt att man anordnade en tävling år 1828. En tävling som gick ut på att man skulle hitta ett billigare alternativ. Av en slump lyckades en kemist få fram en liknande färg som började kallas French Ultramarine. Än idag är färgen en av stöttepelarna i konstnärernas palett. Ultramarine är en stark och mättad blå färg. Den har en tendens att flocka sig i papperets gropar/gräng och ger en kornig effekt. Alltså när färgen torkar så ansamlas pigmentpartiklarna i små klumpar. Den effekten kan man ta tillvara på. Ultramarine har även en violett  biton och används därför till att skapa klara lila nyanser om man tex. blandar den med perm. alizarin crimson. Blandar man den med Umber eller Burnt sienna så ger den fina gråa nyanser. Tillsammans med gult får man en mängd olika gröna färger. Det här är en av färgerna som jag absolut inte skulle klara mig utan. En fin "varm" blå färg som rekommenderas varmt av mig!

Cobalt blue PB28 Räknas som en av grundstenarna på en akvarellmålarens palett då den är en "ren" blå färg. Den är ren, neutral, enkel och snäll men är ett relativt dyrt pigment. Färgen blir lätt lite kornig och blandar sig enkelt med andra pigment. Den är snabbtorkande.

Blue Apatite genuine är en fin mineral som egentligen ofta används i smycken pga att den är mjuk men i akvarellfärg ger den en fantastisk tät, rik midnattsblå färg som granulerar mycket på akvarellpapperet. Jag använder den till att måla en stormig himmel eller för att måla vatten. Man kan också blanda den med olika gula färger för att få olika gröna nyanser. Jag köper färgen ifrån Daniel Smith och det är en av deras Primatek färger.

Indigo är egentligen en färg från växten "Indigo tinctoria" och är inte ljusäkta. Därför har tillverkarna blandat ihop andra ljusäkta pigment så det ska likna den ursprungliga, fina, mäktiga, mörkblåa färg. Schmincke tex. har blandat PB66 och PB15:1 i sin Indigo och den tycker jag är jättefin. Jag rekomenderar även Daniel Smiths färg som är något grönare. Ibland blandar jag Schmincke och DS färg 50/50 i paletten.

img-5648.jpg

Raw umber  betyder "skugga" och många använder färgen för just skuggor, men den är även vanlig som brytningsfärg. Umbra jorden är en järnmanganhaltig lersten med matt och fin jordaktig yta. Umbrornas manganhalt gör dem snabbtorkande och färgen kan ha en mängd olika nyanser beroende på fabrikör. Den kan vara allt ifrån gul/brun till mörkbrun eller grönbrun. Jag tycker om Grahams umbra som är en ganska mörk färg och inte åt det gula hållet. Raw umber betyder att den inte är bränd utan naturlig. Jag använder den ofta som den är, eller att blanda den med någon av de blå för att få en fin grå nyans.

Burnt Sienna tillhör de jordfärger som är svårast att ersätta genom blandning av andra färger. Den används ofta i blandningar eller som brytningsfärg. Jag använder den ofta för att få en grå nyans då jag blandar den med Ultramarine eller för att få blandningen lite "varmare" när jag blandar grönt. När du köper Burnt Sienna kolla förpackningen innan så att du verkligen får äkta Burnt Sienna PBr7. Många tillverkare (bla. Winsor & Newton) använder istället en syntetisk ersättare. Jag gillar Grahams färg men även från Daniel Smith eller Sennelier.

Bloodstone genuine Det här är återigen en av Daniel Smiths Prima Tek färger. Det är en intensiv och len mörk lila färg med grå underton. Den är väldigt granulerande dvs. pigmentkornen ramlar ner i papperets ojämnheter. Den går att använda och blanda med andra färger. Jag använder den i perioder och vissa perioder vet jag inte riktigt vad jag ska ha den till. Den bör väl inte finnas med i en baspalett men är rolig att exprimentera med.

Piemontite genuine  är återigen en fin Primatek färg ifrån Daniel Smith. Den kommer ifrån Italien och är en mineral. Det är en härlig violett brun nyans med karmin ton. Den är granulerande, ljusäkta och halvgenomskinlig.

 

img-5649.jpg

Cad. red light Att använda eller inte använda kadmium färger? Ja, så länge färgerna finns på marknaden kan man alltid välja eller välja bort kadmium? Nu finns det andra alternativ att välja och jag har köpt en cadmium hue av Daniel Smith men tänkte använda upp mitt lager av Graham först så sedan får jag se vad jag tycker om ersättaren. Kadmium är inte bra för naturen men för målaren så finns det inga större risker. Man kan undvika att suga bort färg ifrån penseln eller måla med fingrarna om man har sår men använder man färgen på ett vettigt sätt så finns det inga risker tycker jag. Det här är en ljusäkta, ogenomskinlig, intensiv färg som håller sig till röd/orange hållet i färgcirkeln. I tunnt lager/utspädd ger den en transparent, fin slöja och den är bra i blandningar. Man ska vara uppmärksam på att kadmium färger kan mörkna eller förlora mättnad om de utsätts för värme, fukt, blyföroeningar eller svavel. Jag har fastnat för Grahams färg efter att ha provat ett antal olika färger och Graham använder PR108 i sin Cad. red light.

Permanent alizarin crimson Den äka Alizarin Crimson bleks och försvinner nästan helt inom loppet av några veckor därför ha tillverkarna utvecklat en snarlik ersättare och skrivit "permanent" framför namnet. Det här är alltså en ljusäkta Alizarin crimson, den är vacker, levande och mycket transparent precis som förlagan. I tjockt lager är den mycket mörk men när man målar ut den får man se dess unika nyans av röd slöja. Det här har gjort den till en av de viktigaste färgerna i akvarellmålarens palett. För mig är färgen helt oumbärlig, jag klarar mig inte utan den alls. Tillverkarna har tillsatt olika pigment för att efterlikna ursprungsfärgen. Kolla uppgifter om ljusäkthet innan du köper. Jag rekomenderar Winsor & Newton eller Daniel Smiths färg.

Undersea green Det här är en fin grön färg som man får om man blandar Daniel Smiths French Ultramarine PB29 med Q-gold PO49. Då jag använder den här blandningen så ofta så gillar jag enkelheten med att ha den färdig-blandad, man kan ändra nyansen lite genom att tillsätta annan färg gul, umber, sienna etc. En färg jag starkt rek. även fast den är enkel att blanda själv.

Winsor green blue shade  PG7 kallas även Ftalocyanin green eller Ftalogrön. Det är en grön färg som är onaturlig som den är, den är intensiv, stark lysande men väldigt vackert transparent. Man ska alltså ha winsor green som bas och tillsätta gult, blått, rött eller andra dämpande färger. Jag har själv inte använt den så mycket och inte riktigt lärt mig blanda till de fina nyanser man faktiskt kan få av den men de som lärt sig blanda färgen ordentligt vill ha den kvar som en stöttepelare i lådan. Kanske kommer jag dit också så småningom, vi får se!

Cobalt turquoise PB36. Jag vet inte så mycket om varken färgen eller pigmentet i sig. Den är relativt ny i lådan, jag använder den inte så ofta och den kommer troliktvis få flytta ut ganska snart. Det är ändå en fin turquoise färg av märket Daniel Smith, den ger fina gröna nyanser om man blandar in gult. I övrigt är den mycket transparent och mycket granulerande, alltså pigmenten hopar sig i papperets gräng/gropar. Då det är ett cobolt pigment så är färgen ganska dyr att köpa.

 

 


Nu finns jag även på INSTAGRAM :

  Instagram

 Gillar du sidan? Tryck gärna här! TACK!