När smärtan styr hela livet

 

Som jag skrivit tidigare så har jag levt med gräsligt svåra smärtor i snart 10 år. Men om jag tänker på mitt liv idag jämför med för 8 år sedan så inser jag att mitt liv blir mer och mer begränsat. Då följde jag med på det mesta som familjen hittade på, visst hade jag smärttoppar men topparna jag hade då är den grundsmärta jag har idag. För att åka på Kognitiv beteende terapi 1 tim/vecka så har jag fått plocka bort alla andra aktiviteter på hela veckan. Det enda roliga jag gör är alltså att åka till psyk :-( Ja, tänker man efter så är det inte så konstigt att man blir deppad? Idag skulle vi ha åkt till Simons farfar hela familjen men då det är några mil så fick jag välja att vara hemma, allt pga smärtan. Jag använder nu både Baksträngsstimmulering och TNS samtidigt men baksträngsstimmuleringen "når" inte riktigt fram till svanskotan där jag har mest ont och jag har ingen känsel i huden (pga nervskada) så TNS:en fungerar inte där heller. För Er som inte vet vad det är så är baksträngsstimmulering en inopererad elektrod i ryggen som ger "sockerdricka-känsla" till de nerver som den ligger mot. TNS är plattor som man sätter fast på huden och som ger liknande känsla på det sättet. En invändigt inopererad och en utvändigt genom huden. Om man kör båda samtidigt, tar alla extra mediciner man får ta och ändå har så ont att man inte kan vara still, då måste något vara på tok fel?

 

På mitt senaste besök hos terapeuten fick jag till uppgift att måla en bild av hur jag känner det just nu. Ja, det blev en bild som får tala för sig själv. Jag har en jobbig väg uppför. Det blir spännande då hon ska analysera den :-) Bilden är helt målad liggande ifrån sängen.

img-6701.jpgimg-6702.jpg

 

 

Ha en fortsatt trevlig söndag!

 

 

Anna

24 mar 2013

Comments powered by Disqus

Nu finns jag även på INSTAGRAM :

  Instagram

 Gillar du sidan? Tryck gärna här! TACK!